dabūtA2
verb/dˈabuːt/
Translation
to get, to obtain
Definition
To obtain (something) into one's possession, control, etc.
Latvian original
Iegūt (ko) savā īpašumā, rīcībā u. tml.
Inflections
Present
| sg. | pl. | |
|---|---|---|
| 1st person | dabūju | dabūjam |
| 2nd person | dabū | dabūjat |
| 3rd person | dabū | dabū |
Past
| sg. | pl. | |
|---|---|---|
| 1st person | dabūju | dabūjām |
| 2nd person | dabūji | dabūjāt |
| 3rd person | dabūja | dabūja |
Future
| sg. | pl. | |
|---|---|---|
| 1st person | dabūšu | dabūsim |
| 2nd person | dabūsi | dabūsiet / dabūsit |
| 3rd person | dabūs | dabūs |
- Infinitivedabūt
- Imperativedabū
- Imperativedabūjiet
Translations
- Русскийполучить, достать
- Українськадістати, отримати
- Lietuviųgauti