dezorganizētC2
verb/dˈæzorɡanizeːt/
Translation
to disorganize
Definition
To disturb, disrupt (something); to create disorder.
Latvian original
Traucēt, jaukt (ko); radīt nekārtības.
Inflections
Present
| sg. | pl. | |
|---|---|---|
| 1st person | dezorganizēju | dezorganizējam |
| 2nd person | dezorganizē | dezorganizējat |
| 3rd person | dezorganizē | dezorganizē |
Past
| sg. | pl. | |
|---|---|---|
| 1st person | dezorganizēju | dezorganizējām |
| 2nd person | dezorganizēji | dezorganizējāt |
| 3rd person | dezorganizēja | dezorganizēja |
Future
| sg. | pl. | |
|---|---|---|
| 1st person | dezorganizēšu | dezorganizēsim |
| 2nd person | dezorganizēsi | dezorganizēsiet / dezorganizēsit |
| 3rd person | dezorganizēs | dezorganizēs |
- Infinitivedezorganizēt
- Imperativedezorganizē
- Imperativedezorganizējiet
Translations
- Русскийдезорганизовать
- Українськадезорганізувати
- Lietuviųdezorganizuoti