manītA2
verb/mˈaniːt/
Translation
to notice, to sense
Definition
To perceive by sight; to see, to discern.
Latvian original
Uztvert ar redzi; redzēt, saskatīt.
Inflections
Present
| sg. | pl. | |
|---|---|---|
| 1st person | manu | manām |
| 2nd person | mani | manāt |
| 3rd person | mana | mana |
Past
| sg. | pl. | |
|---|---|---|
| 1st person | manīju | manījām |
| 2nd person | manīji | manījāt |
| 3rd person | manīja | manīja |
Future
| sg. | pl. | |
|---|---|---|
| 1st person | manīšu | manīsim |
| 2nd person | manīsi | manīsiet / manīsit |
| 3rd person | manīs | manīs |
- Infinitivemanīt
- Imperativemani
- Imperativemaniet
Translations
- Русскийзамечать, ощущать
- Українськапомічати, відчувати
- Lietuviųjusti, pastebėti